onsdag

Barnvagn och bilstol för nyfödda.
Ja, det kommer hem till mig redan imorgon! Känns lite tidigt, men mamma insisterar. Snart fixar väl hon en barnkammare att ha i bara några månader också.. Aaah, va fort det börjar gå! Har läst en massa om v 16, och det står typ olika överallt när det gäller storleken på bebisen. Vissa skriver 9-12 cm huvud till stjärt, andra skriver 12-14.. Någon har skrivit 16 cm från topp till tå, och jag vet inte vad jag ska gå efter! Vikten sviktar lika mkt den på de olika sidorna.. Allt ifrån 80-120 g. Sen växer ju alla i olika takt med, vilket man får tänka på. Ungefär som ett päron till storlek då alltså!

Benen har växt ikapp armarna nu och bebisen börjar få kroppsbehåring. Ögonen har flyttats närmare varandra och muskler i ansiktet gör att bebisen kan grimasera. Nu bestäms det vilken hårfärg barnet kommer att få, och könet ska ses ganska tydligt på ett ultraljud har jag läst. Läste också att jag som blivande mamma fått ungefär 25% mer blod i kroppen än vad jag hade innan, och att jag lätt kan bli andfådd (vilket jag själv redan upptäckt.. puh).

Nu har jag alltså en ordentlig bula att hötta armarna på och den växer så snabbt att jag nästan kan se hur den frodas.. Har ännu inte känt någon spark, men det kommer nog snart. Har dock fått halsbränna vilket kan tyda på att bebisen får mycket hår på huvudet, och så har jag börjat få sömnsvårigheter..
Hm, vad har jag mer fått reda på? Jo, att jag ska undvika att hoppa, vilket gör att det trycker på bäckenbenet, undvika att flåsa under träning, och att man brukar få större sexlust vid denna tiden! Och det har jag faktiskt märkt av det med!

Hello ridskolan (nu överdriver jag)..

Jag sänder från djupet av mitt hjärta ett STORT tack till alla er som ställer upp för mig. Har upptäckt att vänner behövs mer än vanligt under graviditeten och vill därför tacka alla som står ut med mig! Detsamma gäller familjen! Puss på er.

Nu ska jag försöka sova.

Jabba Me Hutt - Jag med Bebis

lördag

Erfarenhet får man efter det att man skulle ha behövt den..
Julafton är förbi och jag fick precis vad jag behövde och önskade mig! Plus lite till!
Tallrikar (platta samt djupa), glas, muggar, salladskål, vattenkokare, kaffebryggare, brödrost, grillpanna, strykjärn, receptbok, formar och andra köksprylar som potatisskalare, osthyvel osv. Sen fick jag även en fin ljusuppsättning x 2, örngott, påslakan, badlakan, handdukar, änglatvålar, ja allt du kan tänka dig! Samt en JÄTTESÖT pyamas med tillhörande röda tofflor med små bollar på (älskar dom) och en jättefin tunika i lila som jag kommer att kunna ha genom hela graviditeten (förhoppningsvis, för vem vet hur stor jag blir..) och tillslut ett presentkort på hemmakväll (200kr, som lär gå åt till mitt lilla lakritsbehov).
Det slutade med att jag och Alicia som är släktens för tillfället yngsta låg på topp och fick flest paket i år!

Nu är julmaten dock slut, och granen har börjat barra, klappar ligger inte längre under granen och julfilmerna har slutat gå på TV.. Ja, nu är julen över helt enkelt! Detsamma gäller julstämningen. Nu vill jag bara få ner allt pynt o pyssel och ha sommar igen! Sommar och bebis.

Förresten så har jag börjat växa riktigt rejält över magen nu.. jeansen går inte längre att knäppa alls, inte ens mina påsiga reaggejeans.. Hepp, nu blir det att ta till gummiband som jag sett folk göra i tidningar göra, och begära att få låna lite mammakläder av min älskade moster. Nu syns det att jag är gravid iaf, vilket jag längtat efter länge nu! Innan såg ju folk bara att jag hade gått upp i vikt o trodde väl att jag lagrade fett under vintern eller nåt.. Det var nog banne mig det värsta! Nu har magen hårdnat och på morgonen när jag vaknar så känner jag vart livmodern slutar en bit under naveln. Nu dröjer det inte många veckor innan sparkarna kommer igång! Det är nästa steg i min mammastege..

Nu är det dags för mig att äta något känner jag! *kurr kurr*

Jabba Me Hutt / Jag med Bebis

måndag

Julepynt och önskelista!
Ja-a, nu är granen uppsatt, pyntad och färdig (klapparna saknas dock), tomtar och nissar finns lite varstans i huset och jag har bakat tårta till mammas födelsedag idag! 39 år och snart mormor.. Inte illa pinkat! Alltså blir det kalas här hemma idag. :)

Släkten har ringt i tre dagar nu och frågat vad jag önskat mig i julklapp..
Japp, nu ska ni få se min något korta önskelista:
* köksredskap!

Det är allt! Roligt va? Kanske inte.. Behövligt? JA! Det är ju sådana grejer som är så OTROLIGT tråkiga att köpa själv.. Plus att det är väldigt dyrt också. Lika bra att ha det färdigt till flytten! Sen kanske jag får lite annat i julklappsspelet (ett spel jag och min familj spelar varje julafton: två tärningar, en äggklocka och en MASSA småpaket! Spelarna sitter i en stor ring med paketen i mitten. Två tärningar slungas runt medsols. Alla slår i tur och ordning och får man till exempel två tvåor eller tre treor så får man välja ett paket och lägga bakom sig. Sådär håller man på tills alla klapparna från mitten ligger bakom spelarna. Nu tar man fram äggklockan. Kommer överrens om en bra tid, och så lägger alla fram sina paket (nu framför sig, så men vet vilka paket som tillhör vem) igen. Gör samma sak med tärningarna igen, men denna gången ska man sno andras paket istället! När tiden gått ut så öppnar man sina paket man fått/vunnit, och spelet är slut). Svårförklarat men jätteroligt!

Har förresten fått en rolig nyhet idag! Men är inte säker på att jag får nämna det här, så väntar med det..
Nu ska jag iafl kila! Dags för ångesten att hitta någorlunda fina kläder att ha på mig på kalaset.. Blä! Men det blir det värt. :)

/ Jabba Me Hutt - Jag med Bebis

Fredag

En helt ny blogg, ett helt nytt inlägg.

Ja, det är ju nästan så att jag skäms. Har inte bloggat på evigheters evighet!
Däremot kommer denna bloggen skrivas ur ett helt annat perpektiv än min förra..
Jo, det är faktiskt så att jag har gått och blivit gravid!
Så nu lär det inte bli speciellt mkt skriverier om mitt partyliv, utan mer om min graviditet!

Anledningen till att jag väntat med att skriva om detta tills nu är för att jag lovade mig själv att först o främst hinna passera missfallsrisken som ligger på 13 veckor. Har läst att om man klarar sig till v 13, så är det 95% säkert att man får behålla barnet. Nu är jag där, 13 veckor och 6 dagar. Och förhoppningsvis är jag inte en av de 5% som får senare missfall..

Iallafall, så fick jag reda på att jag var gravid för ca 8 v sedan, och sen dess har jag hunnit skriva in mig på mödravårdcentralen och har redan varit där på besök 3 ggr. Samt att jag en helg blev inlagd på akuten i borås pga svåra magsmärtor. Där gjorde dom ett vaginalt ultraljud på mig för att se så att allt var okej med bebisen. Det var det! Och det var riktigt häftigt att se hur hjärtat slog (eller pickade rättare sagt). Igår var jag hos Annika Hasselblom, min "barnmorska" på mödravårdcentralen. Hon stack mig i armvecket och kollade blodvärden, vägde mig (gått upp 4,3 kilo redan!!) och bokade tid för ännu ett ultraljud den 26 januari. Efter ultraljudet ska jag även börja med järntabletter och den 5:e mars ska jag till barnmorskemottagningen för första gången! Jag har blivit så sjukt insatt i detta sedan jag bestämde mig för att behålla bebisen! Pappan, kanske ni undrar, var är han? Då kan jag säga såhär: att pappan inte ville ha något med varken mig eller barnet att göra. Och jag tycker det blir bäst så, sedan får ni andra resonera hur ni vill.. Många av er tycker kanske att det är fel mot barnet att sätta pappan som anonym, men jag kan garantera er att mitt barn ska få veta redan från början att han/hon faktiskt har en biologisk pappa och jag ska vara totalt ärlig i den saken. Är helt säker på att vi får det bättre utan honom och jag vill inte ha hans hjälp för allt i världen. Och några av er kanske undrar varför jag ens bestämde mig för att behålla ett barn jag måste ta ansvar för helt på egen hand när jag är så ung? Svaret på det är svårare faktiskt. Det är svårare än vad man kan tro att bestämma liv eller död för något litet man själv bär på. Jag funderade i ca en vecka, och då hade jag kommit in i en tidpunkt där jag enbart pratade om barnet och hur det skulle bli att behålla det. Det var mamma som sa att det verkade som att jag hade bestämt mig, och helt plötsligt insåg jag att, ja.. Jag ska bli förälder! När jag insett det, eldade jag upp alla broschyrer om abort och staplade fram en massa gravidböcker som jag genast började ögna igenom. Hur stort var mitt barn nu? Kunde det röra på sig? Slog hjärtat? Osv..

Nu är alla mina babyböcker utlästa och jag tycker själv att jag redan fått utökad erfarenhet! Hjärtat har slagit sedan vecka 5! Kan ni tänka er? Och alla organ är nu (v 13) på plats och könet har bestämts! Nu ska allting bara utvecklas.. Liksom jag! För växer gör jag redan. Kan med stor möda klämma mig i mina tajta favoritjeans, men inte länge till! Läste igår i Lennart Nilssons fantastiskt bok "Ett barn blir till" att i slutet av vecka tolv är fostret lika stort som en mans knytna hand. Fostret väger ca 23 g och är 7-8 cm långt (ungefär som en halv banan)! De fingeravtryck min bebis kommer bära resten av sitt liv är redan på plats..

Nu längtar jag efter att få känna de första sparkarna! Vill att magen ska växa fortare! Det känns fortfarande overkligt, så vill få fler bevis på att bebisen verkligen finns där.. Att den växer och frodas! åh, vad jag längtar till den 26 januari..

Ska till socialen och fråga vad de kan hjälpa mig med när det gäller egen lägenhet framöver. Ska bo hemma det första halvåret tror jag.. Det underlättar nog nåt fruktansvärt för mig.. Bättre att lasta på lite i taget. Bebis först, lägenhet sen.. Annars blir det väldigt mkt nytt och jag kommer att känna mig nåt fruktansvärt ensam.

Nu ska jag logga ut härifrån och göra lite nytta i hemmet! Hunden, Eros, behöver nog gå ut en runda snart med.
Jag kommer snart med uppdateringar!

/ Jabba Me Hutt - Jag med Bebis.